”I väntan på Sharmin: Brev till min fru i Bengalen”.
Själv såg jag aldrig faran komma, men de enfaldiga klär sig i många färger. De ville komma åt dig ännu en gång, så de utvisade dig. Och lika lite som gudarna bryr de sig om vem du verkligen är, vad du har skapat eller om du följer alla lagar.
Så länge som det kvarstår ett hopp vägrar jag att blicka såväl bakåt som framåt.
Ur Orfeus aska stiger Behula. Så som hon visade sig för makten är detta brev min väg. Och det ska nå dig i vårt mest väglösa land.
(s 25)
Ett mänskligt ansikte på utvisningarna.
Köp boken genom kontaktformuläret
Läs mer om boklanseringen i Stockholm 27 augusti på Facebook
Information om boken som pdf: länk
Christian & Sharmin
”I väntan på Sharmin: Brev till min fru i Bengalen” är en brännande aktuell poetisk berättelse av Christian Ottosson, som är gift med Sharmin Rashid Sneha. Hon utvisades till Bangladesh 2025 efter att ha varit företagare i Gävle i flera år. Tidningen Näringslivet publicerade en artikel om henne våren 2026. Boken är en sann, stark och personlig skildring av deras kärlekshistoria. I poetisk form skrivs en ny vardag fram:
* Sorgen över en splittrad familj
* Besvikelsen på ett begravet land
* Saknaden av alla förlorade dagar
Om boken
I denna bok möter du en av alla de människor som har gjort allt rätt och som ändå har blivit utvisad.
ISBN: 978-91-989966-3-0
Antal sidor: 112
Utformning: hårdpärm och trådbindning
Format: 12×19 cm
Vikt: 220 gram
Pris: 200 kr (+frakt 50 kr vid en bok)
Illustrationerna är gjorda av Sharmin.
Om författaren
Christian Ottosson publicerade sina två första böcker 2025; dels reportageboken om ideellt arbete Med hjärtat mot jorden, dels första diktsamlingen Vi föds mer än vi dör. Ottosson har lång politisk erfarenhet och är till vardags ordförande i Karin Boye Sällskapet. I sin nya bok förbinder Ottosson sina upplevelser med mytologiska rötter och en kritik av utvisningarna. Bokens berättelse löper genom poesi och prosa, med mytologi hämtad från den i väst kände Orfeus och den i Bangladesh lika kända Behula.
det var aldrig nog att göra rätt
först när myndigheten utmanas i en landssorg
svämmar svenskarna över sina breddar
överklaganden skär genom historien
och handen sträcks till våra namn
(s 62)